Nyheter

2009-03-28

ISF Värmland/Dalsland, Lilleruds ridhus.

Då var det dax för lite uppdatering av nyheterna.

Den 28 mars var det utställning i Värmland. Premiär för Carrick.
Carrick vann miniorklassen för hanar, han var dock ensam. Blev därefter slagen av sin  snygga syster Fairhaven Imidazole som blev BIR-minior.

Rooney blev 3:a i Premiumklass och 3:a bhkl.
Domare: Ro Cox, Kennel Tiroen, Jersey.

2009-03-22
Cruftsresan

Resan började sen tis kväll kl 23.30 från Tyresö. Vi åkte över Öresundsbron ca kl 7 på onsdagsmorgonen. Det var riktigt segt att sitta och köra och åka alla dessa mil, men.. när vi kom till Danmark började solen skina och den följde oss hela vägen till Holland. Vi var framme i Hoek van Holland ca 18.00 ons kväll. Där mötte vi Madde och hennes man (glömt namnet, pinsamt..). Vi åt ett lättare kvällsmål på en mysig restaurang vid färjeterminalen.

Efter detta fick hundarna rastas ordentligt innan båtturen över till England.
Vi klev på båten ca 21.00. Giggs skulle få sitta i ett hundrum över natten, hundar fick ej bo tillsammans med sina ägare i hytten. Det kändes lite konstigt att lämna honom där, men det gick bra. Jag tror faktiskt att det mest var matte som hade seperationsångest. Giggs hade sin filt, vatten, leksak och tuggben så honom gick det ingen nöd på. Det var bara 4 st hundar sammanlagt i rummet så resan över var lugn, ingen som skällde eller gnällde... tror jag.
Husse och jag gick till hytten för att få lite sömn.

På morgonen vaknade vi av solsken! Härligt! Vi var på engelsk mark 6.30 engelsk tid. Giggs fick åter igen rasa av sig och sedan bar resan av mot Birmingham... På fel sida av vägen, men rätt sida för engelsmännen. Nåja, det gick bra.
Solen sken fortfarande på oss när vi körde in i Birmingham. Där körde vi givetvis fel, och det är inte helt lätt att hitta tillbaka, trots GPS. Den vill att man ska göra U.svängar och vända på dem mest konstiga ställena, men vi kom fram till vårt hotell.

Klockan var då ca 12.00 engelsk tid. Vi fick checka in tidigare för 10 pund. Det var ingen tvekan, vi valde det. Vi installerade oss på rummet, gick en promenad med Giggs och sedan åt vi mat på en sorts sportsbar. Hamburgare och pommes. Gott tyckte man då, men man tröttnade ganska snart på pommes. Engelsmännen har det till allt...

Eftersom utställningen var på lördagen bestämde vi oss för att besöka Crufts på fredagen för shopping. Vi lät bilen stå i hotellgaraget hela vistelsen i England, så det blev taxi till N.E.C -centret. Tur att jag laddat kortet med pengar.. Det blev en hel del shopping. En grej jag är helnöjd med är en tassrengörare som heter Paw Plunger. Otroligt bra. Ser ut som en svart ölsejdel i plast som man häller vatten i med ett lock som är hål i. Inuti sejdeln stter mjuka borstar, man stoppar ner tassen och drar fram och tillbaka. Vips.. har ett halvt kilo grus fastnat i plastgrunkan istället. Fiffig uppfinning.
Vi var ganska trötta efter den där dagen på Crufts så det blev en lugn kväll hemma hos Giggs. Vi behövde ladda lite och prata taktik.. ;-)

Upp tidigt på lördag morgon. Taxi till N.E.C - center kl. 6.30. Vi var framme kl. 7. Ingen kö in. Det är man annars van vid på svenska utställningar. Det visade sig sedan att vi inte alls behövde vara där från kl. 7. Giggs och jag gick in i ringen ca 15.30. Men dessförinnan kollade vi på lite hundar. Giggs var tvungen att ligga i ett bås hela dagen som man blivit tilldelad. Det var för att folk skulle kunna gå omkring och titta på hundarna. Dem fick vara ifrån sitt bås max 30 min varje gång för rastning. Och naturligtvis när dem skulle in i ringen.
När det började dra ihop sig för våran tur kände jag att nerverna började leta sig ut utanpå skinnet. Och när vi stod uppställda och klara inför domaren kände jag hur jag skakade. Stackars Giggs, han undrade nog varför matte betedde sig så.
Det blev en ganska snabb visit i ringen. Tyvärr var inte Giggs domarens typ av hund :-(.
Men... Jag är mycket nöjd med våran insats iallfall. Giggs var jätteduktig och skötte sig mycket bra! Nu har jag iallafall varit med på världens största hundutställning! Jag vet inte om man får chansen igen. Det kanske bara händer en gång i livet...
Övriga hundar som ställdes på Crufts var inte riktigt min typ. Det fanns en och annan med ganska bra huvud, men då fattades det något annat på hunden istället. Jag tycker vi har mycket bättre hundar i Sverige!
Denna kväll var vi trötta och sega, men vi orkade ändå med en trevlig middag med Hot sensation med valpköpare och Lena S med kompis.

Söndagen blev en slappadag. Och den enda dagen vi fick regn. Under våran vistelse i England fick vi ta del av deras endast 5 soldagar per år..
Denna dag gick vi till ett trevligt och intressant ställe som heter Seagarden. Där fanns alla möjliga fiskar och vattenskölppaddor. En vattentunnel som man gick igenom med hajar och sköldpaddor simmandes ovför huvudet.
På kvällen kände man lite hemlägtan till Sverige. Dagen efter skulle resan bära av hemåt igen.
Tidigt i säng. Vi skulle upp kl 4 på morgonen för att köra till Harwich hamn där båten gick tillbaka till Holland.
Båten skulle gå 9.00 engelsk tid måndag morgon. Väl på båten, samma procedur igen. Giggs till buren. Det gick bra. Denna resa fick han en större bur. Johan och jag gick till restaurangen för att äta frukost.
Engelsk breakfast. Sedan gick vi tillbaka till hytten för att få lite sömn. Vi hade låååång resa tillbaka framför oss. Denna resa sov jag bättre, kanske för att det gungade mer. Man blev liksom vaggad till sömns.
Båten kom till Hoek van Holland 17.00 måndag eftermiddag. Giggs blev rastad och därefter ångade vi på.
En ny rutt bestämdes, Puttgarden-Rödby. När vi kom dit ca 00 på natten gick båten precis. Vi fick vänta en halvtimme till. Lite extra vila...
Giggs fick nu sitta med oss i caféterian och var ganska nöjd med det.

Vi entrade Sveriges gränser igen ca 5-6 på morgonen på tisdagen. Åh.. vad skönt att vara i Sverige igen...

Detta var en väldigt tuff och jobbig resa, men också väldigt rolig och lärorik. Som sagt, jag gör gärna om den igen!